En av Djurgårdens allra största ska hedras!

Inga Gentzel kom att bli en av svensk friidrotts första stora kvinnliga stjärnor och en av de mest framstående kvinnliga profilerna i Djurgårdens historia. Hennes väg in i idrotten började nästan av en slump. Vid en tävling på Tranebergs IP deltog hon i ett löplopp och vann, barfota. Talangen var uppenbar och snart etablerade hon sig som en av landets främsta medeldistanslöpare.

Samtidigt befann sig både samhället och idrotten i förändring. Kvinnor hade nyligen fått rösträtt och allt fler började ta plats inom idrottsrörelsen. Djurgårdens IF var en av de föreningar som tidigt öppnade dörren för kvinnliga aktiva genom bildandet av en damsektion under 1920-talet. När möjligheterna för kvinnor inom idrotten fortfarande var begränsade skapade föreningen en miljö där aktiva som Inga Gentzel kunde utvecklas och nå internationella framgångar.

Vid de Internationella Kvinnospelen i Göteborg 1926 tog hon silver på 1 000 meter. Tävlingarna blev en viktig milstolpe för kvinnors möjligheter inom friidrotten och bidrog till att öka trycket på de internationella idrottsorganisationerna att inkludera kvinnor i de olympiska spelen. 

Två år senare kom nästa historiska ögonblick. När kvinnlig friidrott för första gången fanns med på det olympiska programmet vid spelen i Amsterdam 1928 tog Inga Gentzel brons på 800 meter. Samma år blev hon dessutom den första svenska kvinnan att sätta ett världsrekord i friidrott och är den enda Djurgårdaren på Walk of fame utanför Stockholms stadion.

Under sin karriär vann hon flera svenska mästerskap och blev en av de kvinnor som banade väg för kommande generationer av friidrottare. Hennes betydelse sträcker sig långt bortom medaljer och rekord. Genom sina prestationer visade hon vad som var möjligt under en tid då kvinnors möjligheter inom idrotten fortfarande var begränsade.