Hållbar elitsatsning

Friidrott är en av Sveriges populäraste idrotter men man lyckas inte bygga. Resurser som kunnat investeras i stöd, utbildning och utveckling. Elitidrottarnas och tränarnas arbetsvillkor undermåliga och för med sig en arbetsmiljö, som många väljer bort. Forskningen bekräftar detta – beslutsfattare vet men agerar inte.

Föreningarnas ekonomi är beroende av bidrag, och kärnverksamhetens kostnader balanseras ofta på att deras arrangemang genererar överskott. Elitfriidrotten ger inga mätbara intäkter, men desto tydligare kostnader. Kostnader som politiskt ska motiveras mot övrig verksamhet. Därför värderas resurser till eliten som de gör — och den bristen på trygghet och långsiktighet är skälet till att många framtida svenska VM- och OS-medaljer sannolikt uteblir.

Ytterligare ett tecken på brister är att unga talanger väljer att byta landslag. Huvudorsaken kan sammanfattas till brist på stöd, otydliga och subjektiva uttagningskriterier och lågt förtroende för hur uttagningar och stöd hanteras.

Centrum för idrottsforsknings (CIF) regeringsuppdrag och rapport ”Svensk elitidrott vid ett vägskäl” (2024) ger en bred bild över det svenska elitidrottssystemet dess strukturella utmaningar.

En kartläggning som RF presenterade i februari 2026, baserad på de 47 specialidrottsförbunden visar omfattningen: över 200 landslagsaktiva har avslutat sin satsning de senaste fyra åren, hälften av dagens landslagsaktiva uppger att de har svårt att få privatekonomin att gå ihop, och endast omkring 16 procent kan satsa på sin idrott på heltid – övriga kombinerar den med arbete eller studier.

Sammantaget pekar forskningen mot en strukturell utmaning som delas av hela den svenska idrottsrörelsen – snarare än ett tillkortakommande hos ett enskilt förbund eller en enskild förening.

KÄLLHÄNVISNINGAR OCH KÄLLOR LÄNGST NER

Djurgården friidrott ser en annan väg framåt

Djurgårdens IF Friidrott väljer en egen väg och har skapat en egen modell. Genom att skapa starka, långsiktiga förutsättningar för våra elitaktiva och våra tränare vill vi skapa trygga och hållbara elitsatsningar. Våra elitaktiva och våra tränare kan söka kompetens inom Djurgårdsfamiljens nätverk (22 föreningars kompetens och nätverk i lika många sporter) vid sidan av de nationella stödsystemen. På så sätt kan vi minska sårbarheten i enskilda satsningar och göra det möjligt att satsa fullt ut mot sina mål, oavsett vilka ekonomiska förutsättningar de har med sig hemifrån. Vi tror också att det finns mer resurser i föreningarna som prioriteras till annan verksamhet.

Vår ambition är att elitaktiva och tränare inom friidrotten ska kunna räkna med samma yrkesmässiga erkännande och trygghet som redan är etablerat inom andra stora idrotter, som till exempel fotbollen. Därför väljer vi att tillsvidareanställa våra tränare och våra elitaktiva seniorer.

Fördjupning

ETT UTVECKLINGSARBETE SOM REDAN PÅGÅR

Riksidrottsförbundet, Sveriges Olympiska Kommitté och specialidrottsförbunden driver sedan 2024 gemensamt Elitidrott 2030 för att långsiktigt stärka förutsättningarna för svensk elitidrott.

Hur sannolikt är det att arbetet är klart till 2030? Två saker är värda att väga in. Dels fick projektets ursprungliga förslag redan 2023 stark kritik – bland annat för att det riskerade att dela upp förbunden i olika resursgrupper – och fick omarbetas i grunden innan arbetet kunde fortsätta. Dels beslutade Riksidrottsmötet i maj 2025 om en ny, bredare strategi för hela idrottsrörelsen, Svensk idrott 2035, där en stark elitidrott är ett av flera fokusområden och som sträcker sig fem år längre än Elitidrott 2030. Sammantaget talar det för att arbetet med elitidrottares grundläggande villkor sannolikt fortsätter bortom 2030 snarare än att vara helt avslutat vid det årtalet – vilket är rimligt för en förändring som involverar så många fristående aktörer, men som ändå innebär att dagens aktiva och tränare bara delvis hinner ta del av resultaten under sin egen karriär. Under tiden finns riktat stöd genom bland annat friidrottsförbundets Mästerskapsgruppen. Därtill finns SOK:s Topp och talang, med oklara kriterier och inget den elitaktive kan räkna med långsiktigt.