SM-MEDALJER

Friidrottssektionen byggdes upp under 1892/-93, lades ned 1940 och återuppstod i augusti 2024. 

Det första SM:et arrangerades 1896, men DIF deltog på sitt första SM året därpå eftersom DIF inte ville ansluta sig från början. Det var också 1897 som DIF:s första officiella SM-guld vanns av Gustaf Söderström. 

DIFFRI har sedan sitt första SM-deltagande 1897 t.o.m. 20/10 2025 vunnit 155 SM-medaljer! SM Terräng 2025 har inte genomförst när listannedan färdigställdes.

KLICKA HÄR FÖR ATT SE ALLA MEDALJÖRER!

DIFFRI har inlett ett arbete med att samla klubbens friidrottsstatistik. Förutom SM-medaljer så finns stora mängder resultat dokumenterade, men inte samlade på ett ställe. Målet är att kunna presentera klubbrekord, genom tiderna statistik, mm.

Syftet är att...

...nyfikenhet

...visa DIF:s friidrottsgärning - högt & lågt

...visa DIF:s samhörighet med friidrotten och dess roll i historien  

...hedra "okända" DIF-profiler som betytt mycket för klubben:

Att komma tvåa, bara 2 sekunder bakom världsstjärnan Inga Gentzel i en SM-final på 800m är världsklass. Ändå är Gunvor Brundin okänd för de flesta Djurgårdare. 

Not. rödmarkerade medaljörer avser andra klasser än "M" / "K".

Friidrottssektionen bildades ca 1892/-93, lades ned 1940 och återuppstod i augusti 2024. Det första SM:et arrangerades 1896, men DIF anslöt sig först 1897 där DIF:s första officiella SM-guld vanns av Gustaf Söderström. Det tog 85 år mellan Emy Petterssons (Brising) guld på 80m häck 1940 och Andreas Kramers SM-guld på 800m 2025!

Det finns enorma mängder data kring Djurgårdens IF som omfattar allt från ”ynglingatävlingar” till OS-medaljer. En viktig informationskälla är alla de medlemstidningar som har getts ut genom åren där man flitigt redovisar resultat och gör sammanfattningar av tävlingar. Vi får möte dåtidens profiler och klubbförebilder, som skapade den fantastiska gemenskap som Djurgårdsfamiljen har idag.

Det som verkligen skiljer gårdagens atleter mot dagens är att man tävlade flitigt och på hög nivå i flera idrotter samtidigt. Flera av namnen i friidrottsstatistiken var också framstående boxare, brottare, skidåkare, fotbollsspelare, osv.

En unik insyn i Stockholms historia

Medlemstidningarna är inte bara intressanta ur ett idrottsligt perspektiv utan det ger också en ocensurerad bild av hur Stockholm och Idrottssverige såg ut i slutet av 1800-talet, under första världskriget och ett Stockholm som såg helt annorlunda ut än idag.

LÄNK TILL DIFHISTORIA.SE - MEDLEMSTIDNINGAR

En utmaning att sammanställa

Eftersom friidrotten var populär så finns det otaliga resultat inskrivna i medlemstidningarna och ännu fler i dagspress och idrottsskrifter. Statistiken är alltså omfattande och utspridd.

Att verifiera resultateten med namnen

Ett annat problem är att man vid den här tiden nästan aldrig skrev ut atleternas förnamn. För att veta vem atleten är behöver man veta förnamn och födelseår. Ett exempel: under 1900-talets första decennium fanns två olika “G. Åberg” i resultaten, som redan på den tiden blandades ihop. Dessutom hette båda Gustaf i förnamn. Gustaf d.ä. var född 1880 och var en duktiga kastare (3:a efter Olle Andersson och Einar Nilsson i diskus). Gustaf d.y. föddes 1893 och är DIF:s bästa längdhoppare genom tiderna. Hans PB är 7,13 är fortfarande klubbrekord och var svenskt rekord. 

Tävlade atleten för DIF när resultaten gjordes?

Klubbtillhörigheten kunde vara svävande och atleterna kunde representera flera föreningar samma år. Att känna igen namnen i resultatlistorna räcker med andra ord inte.