Vid sekelskiftet tog friidrotten i Sverige mer organiserade former. Svenska Idrottsförbundet (bildat 1895) utvecklades vidare och 1903 slogs olika förbund samman till Riksidrottsförbundet.

Tävlingsprogrammen blev mer standardiserade och nya grenar tillkom. Terränglöpning och gång fick fotfäste, och backhoppning samt längdskidåkning började etableras som nationella idrotter.

Publiken drogs alltmer till fotbollen, som växte snabbt och drog resurser och aktiva från friidrotten.

Kvinnors idrottande började så smått organiseras i gymnastikföreningar och i några få idrotter, även om det skulle dröja innan kvinnor fick större plats i tävlingsidrotten.

Djurgårdens IF 1900–1910

Djurgården växte kraftigt i medlemsantal och började profilera sig som en av landets ledande allroundklubbar. Föreningen tog steget från stadsdelsklubb till storklubb. Sektioner för olika idrotter skapades 1903, bland annat för allmän idrott, bollspel och velocipedåkning.

Ekonomin var periodvis svag, men 1906 tillträdde Carl Hellberg som ordförande och stabiliserade finanserna.

DIF:s sköld ersatte den äldre fyruddiga stjärnan som klubbmärke under det tidiga 1900-talet.

Även om föreningen ännu var starkt präglad av manlig idrott, fanns ett stort intresse bland kvinnor, fr.a. inom simning och gymnastik, och diskussionerna om kvinnors plats i DIF var redan en het fråga under 1890-talets senare del.

Friidrotten i Djurgården 1900–1910

Under 1900-talets första år tappade föreningen sin tidigare starka position i allmän idrott, men kastgrenarna fortsatte att ge framgångar. Djurgårdare som Ernst Ekberg vann gång-SM på 5000 m vid flera tillfällen, och Karl G. Staaf tog SM i stavhopp 1900 samt blev en av klubbens stora mångkampare. Kastarna fortsatte att dominera; Carl Jahnzon och Einar Nilsson tog vid efter Gustaf Söderström. Fotbollen började locka många av de unga friidrottarna, vilket gjorde att sektionen tappade kraft, men DIF var fortfarande en klubb som syntes på SM-resultatlistorna.

Djurgården var arrangör av flera stora tävlingar, och friidrotten samsades ofta med klubbens framväxande storidrotter som bandy och fotboll.

1906 firades 15-årsjubileum, och året därpå började fler av klubbens idrottsgrenar specialiseras i egna avdelningar.

1910 firades 20-årsminnet av DIF:s bildande med internationella jubileumstävlingar i Saltsjöbaden.

Klubbmärket utvecklades till den klassiska blå-gul-röda skölden, som kom att symbolisera DIF i generationer.

Kvinnors friidrottande i DIF var ännu i sin linda och bestod mest av uppvisningar och enklare tävlingsformer, men som lade grunden till de första mer organiserade insatserna under 1910-talet.

Sverige 1900-1910

Kung Oscar II regerade fram till 1907, då Gustaf V besteg tronen. Statsministerposten växlade mellan Erik Gustaf Boström, Fredrik von Otter, Arvid Lindman och Karl Staaff.

År 1905 upplöstes unionen med Norge på fredlig väg, en av tidens största politiska händelser.

1909 skakades Sverige av den stora storstrejken som berörde hundratusentals arbetare. 

Samtidigt tog kvinnor och arbetarrörelsen allt större plats i samhällsdebatten. Industrialiseringen tog fart, SKF grundades i Göteborg (1907), och nya samhällsreformer (bl.a. skolreformer och allmän pensionsförsäkring).