1890-talets svenska friidrott kliver ur gymnastikens famn och blir en organiserad tävlingssport. Kalendern fylls av nationella helger och gemensamma regler; tidningarna börjar redovisa tider, längder och höjder som något att jämföra över landet. De första svenska mästerskapen hålls 1896 i Helsingborg och programmet rymmer både “klassiska” grenar och dåtidens svenska specialiteter som grenhopp, mellanhopp och stående hopp – liksom kast med båda händerna. Infrastrukturen är ännu på väg att uppfinnas: samma tävlingshelg kan utspela sig ute på fält, på Idrottspark och i inomhuslokaler.

Djurgårdens IF bildas 1891 och tar snabbt steg mot en modern fleridrottsförening. Under decenniet formaliseras styrelse och sektioner, dagens sköldmärke etableras 1896 och fotbollssektionen startar 1899. Klubben rör sig från pionjäranda till arbetsdelning: funktionärer, reskommittéer och egna tävlingsdagar. Den växande organisationskraften blir en tillgång inte bara för de egna aktiva utan också för Stockholm som idrottsstad.

I friidrotten växer Djurgården i bredd och mod. Samma aktiva tävlar ofta i sprint och häck, hopp och gång, och i kastgrenarna prövas allt som finns på programmet. Mot slutet av decenniet framträder profiler som Gustaf “Jotte” Söderström och Karl G. Staaf i kast och hopp, Fritz Ljungberg och Oscar Nordström i de ”gymnastiska hoppen” samt löparen John Giske. Rekryteringen från andra städer förekom, bl.a. 1899 ansluter Theodor Andersson från GAIS och lyfter klubbens hoppgrenar (klubbens första kasttränare och fotbollstränare). Ett kvitto på klubbens ställning kommer 1898 när Stora SM avgörs i Stockholm – med Djurgårdens IF som medarrangör.

Samtidigt rör sig Sverige in i det moderna. Kung är Oscar II och regeringschef större delen av perioden är Erik Gustaf Boström. Städerna växer, järnvägarna binder landet, emigrationen till Nordamerika fortsätter – och Stockholmsutställningen 1897 på Djurgården blir en utställning av framtidstro i samma stadsrum där föreningen tränar, tävlar och organiserar. Så formas 1891–1899 en idrottslig och organisatorisk grund som Djurgården bygger vidare på in i 1900-talet.

Bilder: www.difhistoria.se